Drömmar, kaos och man tager vad man haver

Nu håller jag på och grundmålar panelen i hallen och i trappan upp. Det är bara en sak som jag inte förstår. Hur kan det bli sådant KAOS medan man håller på och gör något? Är det någon som smyger omkring på natten och sprider ut saker överallt eller vad är det som händer???? Nåt ofog måste det ju vara för inte kan det väl vara jag som ställer till allt elände?!? Undrar hur det ser ut hos andra pysslare. Kan det vara städat och fint måntro, eller finns det fler som har kaos hemma (snälla någon säg att det finns fler!). Här är en bit av min trappa.
Det är ganska högt upp så lilla jag nådde inte riktigt. Fick tillverka en längre arm. Man tager vad man haver...

I detta fall fick det bli sopkvastshandtaget. Surrade fast penseln så fint med lite ståltrådsgrejer som finns i alla leksaker som ungarna får. Bra va?


Annars så drömmer jag om hur min hall ska se ut när den är klar. Jag ska bygga en garderob med fack för korgar och hyllor med krokar under för kläderna. Fick tips av min syster att man kan ha tyg för istället för dörrar. Det blir nog bra det. Sen ska jag bygga en garderob för skorna också. Min käre make har fler par skor än mig (!) och eftersom de är så stora så tar de sån plats. Dessutom så vägrar han konstant att ställa in dem i skrubben som vi har under trappen, suck. Jag tycker att det räcker att ha ett par skor framme men han ska ha alla 13.

Stumpan och jag var och handlade en dag och vi gick och botaniserade bland ostarna när hon plötsligt gastade: -Mamma, mamma, vet du vems pappa som går där borta?????
-Nej, svarade jag.
-Det vet inte jag heller! Utropade hon glatt...

En liten rolig historia

Tänkte berätta en liten rolig historia som min man tycker är väääldigt pinsam. Jag skrattar gott fortfarande, hihihihihi. Det var som så att för många år sedan när jag jobbade på ett ställe så skulle vi byta remisser för blodprovstagning, en sån där lapp som det sitter klister-etiketter på som man ska sätta på blodprovsrören. Min kollega sa till mig att -Ta hem några såna här och så kan du göra bus med dem. Jag tog hem några stycken och så glömde jag bort dem. Några månader senare köpte jag blodpudding till min blodpuddingsälskande make. Då kom jag på: ja just ja, etiketterna som det står blodsmitta på, hmmmm, det kan man göra lite kul med. Så jag klistrade på blodsmitta-etiketten på blodpuddingen och lade den i kylen. Hade ju tänkt att vara hemma när maken skulle fixa med maten men just då så åkte jag för att hämta barnen från fritids. När jag kommer hem så talar maken i telefon och låter MYCKET allvarlig. -Ja, det måste ju ha varit några veganer som har sprungit runt och klistrat på blodsmitta på blodpuddingen.
Vid det här laget så ligger jag på golvet och skriker av skratt!!!! Maken har ringt till den lokala Ica butiken där jag köpt blodpuddingen och berättat för dem att det sitter etiketter med blodsmitta på dem. Hahahahahaha, hahahahaha. Han fattade efter mitt asgarv att det var jag som hade spelat honom ett spratt. Guuuud vad jag hade ont i magen efter att ha skrattat sååå himla mycket. Stackars maken som tyckte att det var så otroligt pinsamt så han skulle aldrig mer gå till den butiken...
Här är mitt väggord som jag hittade hemma hos nån bloggare. Jag skrev ut bilden från datorn, förstorade upp den förhand och målade dit den med silverfärg.
Mina ljuslyktor från Indiska.

En liten tomte som ligger och väntar på bättre tider. Den är så söt så den får stanna i köket ett tag till.

Hääääpuuuh

Äntligen har jag fått tummen ur och spikat färdigt panelen i hallen. Nu ska det "bara" kvistlackas... Måste bara slita mig från datorn först vilket inte är det lättaste. Tänk att det ska finnas så mycket skoj i denna burk, måste nog gå på datoravgiftning tror jag.
Har ju varit på tjejmiddag i helgen. Vi måste nog träffas oftare för vi satt och pratade fram till 03.00 ungefär. Jag är fortfarande trött :-) Min kompis Cathrine som har bloggen hjärta på tråd hade gjort en liten gåva till oss alla som var där och jag fick denna underbart söta blompinne! Tack!!!!!!!

Här är min soppterrin som jag lyckades fynda på auktion i somras för en 50-lapp. Gissa vem som var i ett lyckorus den dagen?! Den pryder min ekskänk som snart ska målas vit. Ska bara får ur en tumme till först.

Ibland bara måste man...

städa :-( Det är ju så tråkigt men det måste göras. Å då menar jag inte den vanliga dagliga städningen utan den där extra som nästan aldrig blir av. Igår slog jag till och gjorde rent micron och idag har kylskåpet fått sig en rejäl makeover (inte visste jag att vi hade så mycket plats i kylen). Eftersom jag inte gjort nåt kreativt på några dagar så visar jag lite bilder på några små saker i huset istället. Här är hjärtbeslaget som jag köpte hos Gruvgatan 13. Det pryder mitt hörnskåp i matrummet.

Jag har skaffat mig en ny kompis. Hon sitter på hyllan i köket och är så gullig. Hon kommer från Barbara Bukowski precis som hennes andra små kompisar som är utspridna i huset.

I burken har jag hemgjort ströbröd, ska bara sätta fast etiketten på burken.

På min kornisch (eller hur det stavas) har jag ställt en burk med ljus.

Jag har klått upp min man!

Japp, det har jag.

Flera gånger dessutom...

Och varje gång så säger han: -Nej! Hur kunde du göra så där! Det är inge roligt!

Nåja, han får väl beklaga sig bäst han vill. För är man mästare i fyra-i-rad så är man ;-)

Annars när maken inte är hemma så övar jag på mina färdigheter i virkning. Detta var tänkt att bli en rosa och vit dammsugare men det fick bli en liten väska åt stumpan istället. Har lite kvar att öva på där...

Var på shoppingrunda härom veckan och kom hem med en lampfot men ingen skärm. Köpte en skärm på Ica men den blev helt fel färg. Åkte och shoppade igen och hittade en annan lampfot men med skärm på. Åkte hem glad i hågen för att ställa min nya lampfot i matrumsfönstret.
Snacka om att jag blev förvånad när jag upptäckte att den lampfoten var exakt likadan som den jag köpt någon dag innan i en annan affär...hihi, så det kan bli :)

Sia

Syrran var till Stockholm för två månader sedan och hittade en katalog från Sia-kids collection. Det är ju bara så underbart ljuvligt att titta på dessa bilder. Nu vill jag ha ett dubbelt så stort hus med dubbelt så många rum som är dubbelt så stora och fylla dem med dessa ljuvliga ting.
Här kommer några bilder från katalogen.
I kudden ligger två små nallar, det är ju sååå gulligt!
Pojkrum. Vill ha...

Fåtölj till lillbebis rum, japp.
Ååååh, me liiiike.
Okej, det blev en repris men det gör inget. Jag kan titta en gång till.

Mmmmmm

Ååå, vad jag är gottesugen. För att bota det så sitter jag på kvällarna och gör små saker i cernitlera. Har ju sett att andra bloggare är så flinka med fingrarna och sitter och virkar små fina bakverk. Provade det, men jag kan kanske inte riktigt virka, nej. Så då får det bli lera istället. Här är en liten prinsesstårta i rosa. Stumpan sa att hon vill ha en sån när hon fyller år.
Hmmm, måste nog göra en större isåfall. Denna tårta skulle nog inte räcka så långt... En liten jämförelse med en tändsticka visar nog hur pluttiga bakverken är. Förstår inte varför de blir så små, kan inte göra större.

Får det lov att vara lite gott?

Vad sägs om lite kladdkaka med grädde till kaffet?
Eller varför inte bjuda dina vänner på en lussebulle?

Har de slutat att äta godis/fikabröd som jag så kan man alltid bjuda på lite frukt!

Här är min nymålade sekretär i kvällsljuset. Måste nog måla tavlan som är ovanför också...

Åtta år av saknad

Idag är det 8 år sedan min älskade pappa dog. Vi har tänt ljus för honom i hela vardagsrummet, alla ljus vi kunde hitta. Det är också 6 ½ månad sedan min morbror dog, så ljusen är även för honom. Nu ska jag ha en stund för eftertanke, bara tänka på dem en stund så att jag kan fortsätta att minnas hur de var.
Ni fattas oss!